Jubileumssymposium SNF 50 år

Svensk nutritionsforskning 2011 ± 50 år

SNF bildades i en tid då etableringen av nutritionsforskningen vid svenska universitet pågick, och har spelat en betydande roll för att stärka denna forskning genom åren. SNF har i femtio år främjat nutritionsforskningen och dess praktiska tillämpning, vilket firades med ett välbesökt jubileumssymposium i Lund den 12 oktober.

- Jag har bara varit med en mycket liten del av SNF:s femtio år, men tillräckligt länge för att inse hur stort – och växande – behovet är såväl av intensifierad forskning och utveckling kring hälsa och livsmedel, som av en stark länk mellan akademin, livsmedelsbranschen och samhället i övrigt. Och SNF är den länken, sa dagens moderator och SNF:s styrelseordförande Annika Åhnberg i sin inledning.

Ingvar Bosaeus, vetenskaplig företrädare för SNF, instämde:
- Ja, vi behöver en stark nutritionsforskning, kanske mer än någonsin förr. Vi lever i en tid när framsteg inom olika vetenskapsområden som naturvetenskap, biologi och medicin gör att kunskapen om hur olika faktorer i vår omgivning och vår livsstil samspelar med vår genetiska och epigenetiska bakgrund snabbt ökar. Dessa samspel påverkar hur vår livsresa utformas, i termer av hälsa, sjukdom och åldrande.

Flera av föredragshållarna konstaterade att det finns goda förutsättningar för nutritionsrelaterad forskning i Sverige, och att svensk forskning har ett starkt ”varumärke”. Vi har till exempel en stark kompetens avseende strukturer i livsmedel och design av livsmedel. Unika biobanker och dataregister ger goda förutsättningar för nutritionsepidemiologiska studier. Svenska forskare är generellt sett också positiva till tvärdiciplinära samarbeten, vilket nutritionsforskningen ofta kräver.

Tre centrala frågor för framtidens nutritionsforskning belystes; ”Hur samspelar maten och generna?”, ”Hur påverkar barnets mat den vuxnes hälsa?” och ”Hur ser god mat för äldre ut?”. Andra forskningsbehov som nämndes var studier av olika kostmönster, fler interventionsstudier för att ge starkare evidens åt kostrekommendationer. Studier som kan användas för att styrka hälsopåståenden och behovet av ökad kunskap om hur vi får konsumenten att följa rekommendationerna, var andra exempel.

Ökad samordning mellan forskningsråden och en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, var två av önskemålen för framtiden som lyftes fram i den avslutande paneldiskussionen. I panelen deltog representanter från myndigheter, forskningsråd, livsmedelsbranschen, akademin och konsumenterna.

Ett mer utförligt referat från symposiet kommer i Nordisk Nutrition, nr 4, som utkommer den 9 december.

Fem milstolpar
I samband med jubileet presenterades även fem milstolpar relaterade till den svenska nutritionsforskningen under de gångna femtio åren. Milstolparna var framtagna av en kommitté, efter förslag som inkommit genom en öppen utlysning under våren 2011. De milstolpar som kommittén valt ut var;  fullständig parenteral nutrition, “kolhydratuppladdning”, “fibrer och tarmflorans betydelse”, “utvecklingen av svenska matfetter” (eurukasyra, transfettsyror, lättmargarin mm), “symbolmärkning av livsmedel med nyckelhålet”.

Pris till yngre forskare
SNF:s jubileumspris  till en yngre forskare, som visat stort engagemang för nutritionsforskningen och dess utveckling, tilldelades docent Bethany van Guelpen, Umeå universitet. Läs mer >>